Björnrädsla & framsteg!

Tog ett rehab-löp på rotnäset ikväll med en lite lätt rädsla för björnar. Efter ett tag släppte rädslan och jag kom in i ett riktigt djupt tänk, ett sånt som gör att man helt glömmer bort att man springer och bara tänker.
Rätt som det var stod det en hund framför mig och jag blev galet rädd! Första tanken var såklart Hjälp, en björn! Sen insåg jag att den var orange vilket björnar sällan är. Skrattade lite lätt när jag fortsatte förbi hunden och funderade på hur otroligt rolig jag måste sett ut. :P

Hur som hellst är låret bättre och jag börjar se ett ljus i tunnelns slut. Värken har flyttat sig längre ner i muskeln och det känns mest bara som träningsvärk.
Idag är första gången jag inte glömt mig när jag knutit skosnören eller trippat ner för trappor, det är oftast då det smäller till i låret. Så peppar peppar är dethär över snart och jag får börja löpa som vanligt igen!